Från Pilsner till Plasma

Stora Bryggeriet uppfördes i Hornsberg på Kungsholmen i början av 1890-talet för att utmana konkurrenten Stockholms Bryggerier om Stockholms ölmarknad. Efter flera framgångsrika år blev marknadsföringen allför lyckosam med stora leveransproblem som följd. 1910 gick Stora Bryggeriet i konkurs och köptes upp av konkurrenten som så småningom inrättade sitt centralmälteri här.

Stockholms Bryggerier utvidgade sin verksamhet i Hornberg till att också omfatta biprodukter till ölframställningen. I Kärnbolaget, som inköpts av Kongens Bryghus, framställdes vitaminer och senare antibiotika och blodplasmaprodukter. Detta blev grunden till läkemedelsbolaget Kabi. Läkemedel ur blodplasma produceras fortfarande på Hornsbergstomten, som nu har Octapharma som ägare.

I slutet av 1800-talet fanns planer på att anlägga en villastad vid Hornsberg med kvartersnamn som Lyckan, Glädjen och Paradiset (namnen existerar fortfarande!). Kruxet var dock att ingen ville bosätta sig så långt bort från stadens centrum och i närheten av Kungsholmens framväxande industrier. Istället köptes området av två storbagare tillsammans med Stockholms Enskilda Bank. Slottet revs för att ge plats åt Stora Bryggeriet, som skulle ta upp konkurrensen med det stora konsortiet Stockholms Bryggerier på den expanderande och lukrativa ölmarknaden. År 1910 gick dock Stora Bryggeriet i konkurs och anläggningen köptes av konkurrenten, konsortiet Stockholms Bryggeriet.

Under början av 1900-talet skedde en omfattande teknisk utveckling, som påverkade den svenska bryggerinäringen. Samtidigt ökade konkurrensen från utländska företag. Det var därför nödvändigt att hitta former för en kostnadseffektiv stordrift. Med tiden utvecklades mångt och mycket och i slutet av 1933 påbörjade Stockholms Bryggeriet framställning av maltextrakt i stor skala i ett nybyggt mälteri vid bryggeribyggnaden i Hornsberg.

I Köpenhamn fanns Kongens Bryghus, med en liknande verksamhet som Stockholms Bryggeriet. Kongens Bryghus startade 1931 ett bolag i Malmö, som man döpte till Kärnbolaget. En av produkterna var ett stärkelsebaserat kärnbindemedel för gjuteriindustrin, därav namnet. Efter några år föreslog Kongens Bryghus att Stockholms Bryggeriet skulle överta bolaget och verksamheten flyttades till Hornsberg. Med på köpet följde logotypen med de danska kungakronorna, som senare återfanns i Kabilogotypen!

1937 anställdes en av Harry Lundins bästa elever från KTH, David Isaksson, på StB. Han blev 1947 VD för Kärnbolaget och kom att spela en avgörande roll för företagets framtida utveckling. Han förblev VD för Kärnbolaget/Kabi fram till sin död 1973.

Centrallaboratoriet hade börjat experimentera för att ta tillvara den B-vitaminrika överskottsjästen från öltillverkningen. Den första produkten var ett kreatursfoder, Cerval B, som började tillverkas 1929. Det första egna läkemedlet för människa blev B-vitaminpreparatet Fervin B, som var baserat på avbittrad bryggerijäst. Som en uppföljare kom Fervin BD, som även innehöll vitamin D. Tillverkningen skedde i Hornsberg. Stockholms Bryggeriet fortsatte att intressera sig för vitaminer, framför allt vitamin C. Man fann att den bästa C-vitaminkällan var nypon och man startade tillverkning av nyponextrakt och nyponpulver. För att minska vitaminförlusten under torkningen, utvecklades ett eget system för spray/vacuumtorkning och man inköpte en F-tork (fördelnings/förstoffningstork).

I början av andra världskriget organiserades de första blodcentralerna i Sverige. Försvarets sjukvårdsstyrelse intresserades sig av beredskapsskäl för den flytande delen av blodet, blodplasma, och fick ett anslag för att framställa torkad blodplasma. Även Kärnbolaget intresserades sig för detta, baserat på sina erfarenheter av torkning av vitamin C. Sjukvårdsstyrelsen beställde provtorkning av företaget och 1941 provades torrplasma från Kärnbolaget med gott resultat på människa. Torrplasman var ett pulver, som förvarades i vichyvattenflaskor.

Genom tillsats av sterilt vatten upplöstes pulvret och kunde användas för transfusion. Totalt tillverkades ca 20 000 flaskor torrplasma.

Förutom för blodplasma intresserades sig Stora Bryggeriet tidigt för penicillinframställning, eftersom man ansåg att det fanns stora synergier mellan kunnandet av jäsning av öl och industriell tillämpning av biokemiska processer. 1945 kunde man påbörja kliniska försök med penicillin tillverkat vid en försöksanläggning. I juni 1946 togs beslut om att bygga en penicillinfabrik i Hornsberg, som kunde invigas två år senare. Från och med nu kan man säja att läkemedel blev Kärnbolagets huvudsakliga inriktning. Penicillin var länge en av huvudprodukterna.

1952 uppfördes en separat fabrik i Strängnäs för tillverkning av streptomycin. Några år senare förlades all antibiotikaproduktion hit. Detta blev senare (1973) en del i ett med Astra gemensamägt bolag, Fermenta. Genom produktbyte mellan Kabi och Astra 1976 fördes all antibiotikaverksamhet över till Astra.

Efter andra världskrigets slut fanns en stor mängd torrplasmaflaskor i Kärnbolagets lager. Vid Harvard Medical School i Boston hade professor Edwin Cohn utarbetat en metod att i stor skala isolera proteinerna Albumin och Gammaglobulin ur blodplasma. Kärnbolaget kände till detta arbete och såg det som en möjlighet att utnyttja torrplasman. Man anställde en ung ingenjör, Henrik Björling, som efter att ha studerat hos Cohn fick sätta upp en av Europas första plasmafraktioneringsanläggningar i Hornsberg.

Han anpassade Cohns metod till torrplasman och införde kromatografiska reningsmetoder som ökade utbytet. År 1949 producerades det första läkemedlet ur blodplasma, Albumin, som ett år senare följdes av Gammaglobulin.

När Kärnbolaget i början av 1950-talet började bli internationellt verksamt ändrades namnet till Kabi (Kärnbolaget Aktiebolaget Biokemisk Industri). Kabi, som förutom blodplasmaläkemedel och penicillin framställde en lång rad både receptfria och receptbelagda läkemedel, ägdes av Stockholms Bryggerier, senare Pripps, fram till 1969, då staten köpte 65 procent av aktierna. Två år senare förvärvades resten av aktierna av staten genom Statsföretag, senare Procordia. ACO och Vitrum fördes till Kabigruppen och 1978 ändrades namnet till KabiVitrum. Efter sammanslagningen med Pharmacia blev namnet KabiPharmacia, efter ytterligare fusioner antogs namnet Pharmacia & Upjohn och senare åter Pharmacia. 2001 beslutade Pharmacia att avyttra en del av forskningen i Stockholm, inklusive plasmaverksamheten och forskningsbolaget Biovitrum bildades. Blodplasmadelen förvärvades 2002 av familjeföretaget Octapharma, som bedrev liknande verksamhet i flera europeiska länder. Idag är plasmaverksamheten den enda kvarvarande på Hornsbergstomten.

Efter förvärvet har Octapharma gjort stora investeringar i Hornsberg, vilket lett till en kraftig ökning av produktionskapaciteten. År 2008 inköptes den gamla K-märkta bryggeribyggnaden, som nu renoverats både exteriört och interiört, och gett företaget ett värdefullt tillskott av lokaler, exempelvis en vacker matsal samt konferens- och kontorsutrymmen.